onsdag 1 januari 2014

Se upp med stressen!

I denna fråga gäller det att se upp!
När facket gör undersökningar av stressnivån blir resultatet alltid att stressnivån är för hög, oberoende av yrke, Man ska komma ihåg att dessa stressiffror utgör en del av en facklig kamp. Det finns nog få arbetstagare som, när facket frågar, uppger att de har en lugn och trivsam arbetsplats utan stress.
Begreppet stress används också odefinierat. Stressbarometern börjar mäta stress redan från siffran 1, till 100. Stress är inte det samma som oro eller "för mycket att göra". Begreppet stress överanvänds i dag.
Den sköterska som i tidningen rapporterar vad hon gör under en arbetsdag har stora fria hål i arbetet som inte rapporteras. En hel del av de uppgifter hon gör utförs i stället av undersköterskor. Arbetsbeskrivningar brukar, som här, alltid vara fyllda med uppgifter som tar lång tid och sådana som knappast tar någon tid alls. Så är fallet även här.
LIta aldrig på sådana här rapporter från facket. De har samma trovärdighet som en skådespelare som uttalar sig om sin senaste film!

1 kommentar:

  1. Pär Engström3 mars 2014 kl. 15:48

    När Facket undersöker så kan vi anta att xx xx. När Jan Björklund beställer en utredning om ordning och reda i skolan och den före detta fackledaren Mette Fjelkner ska utföra denna utredning kan vi anta att yy yy.

    Det är självklarheter och behöver inte förklaras eller?

    Men även om en utredning om t.ex. stress eller ordning och reda eller kunskaper är gjorde utifrån en specifik utgångspunkt så kan de ändå ge viss information, särskilt om de görs över tid, t.ex. om stress, kunskaper etc. har ökat eller minskat över tid.

    Men forskning har en benägenhet att på olika sätt påverka människor. Om det kommer en så kallad oberoende mätning över penningars och varors förändrade värden kommer människor att agera utifrån dessa mätningar, det ligger liksom inom ekonomins grundvalar. På motsvarande sätt vad gäller opinionsmätningar vad gäller partisympatier. Och pratar alla om stress så kanske "även jag känner mig stressad". Men lösningen är knappast att undvika mätningar.

    Snarare än att peka på Facket eller Björklund eller någon annan intressent i forskningen behöver återigen skillnaden mellan å ena sidan naturvetenskaper, å andra sidan humanvetenskaper/samhällsvetenskaper betonas. Medan elektroner, planeter etc. tycks förflytta sig utifrån någon form av "naturlig lagbundenhet" som gör det möjligt att förutse vad som kommer att hända så tycks t.ex. samhällsvetenskaper eller beteendevetenskaper inte kunna klara av några förutsägelser annat än mycket allmänna, t.ex. börsen kommer att gå upp eller ner etc.

    Ett exempel. Kan vi med vetenskaplig precision kunna förutsäga vad som politiskt kommer att hända på Krimhalvön den närmaste veckan, månaden året etc?

    Eller kan vi med vetenskapig precision kunna förutsäga vad som kommer att hända i svenska skolor under den närmaste tioårsperioden?

    Det närmaste en förutsägelse är väl att repetera de villkor som vetenskaper har kommit fram till för att t.ex. krig eller revolution eller skolförändringar ska äga rum och diskutera huruvida dessa villkor gäller i berörda fall.

    Om vi lyckas förutsäga människors handlingar, i stort som i smått. uppstår ett annat probIem. I vilken mån kan vi då tillskriva människor en egen vilja, egna känslor eller ett eget juridiskt ansvar för sina handlingar?

    SvaraRadera