måndag 12 november 2012

Dimmig feministisk didaktik för lärare



Nedanstående citat är från en doktorsavhandling häromåret från Stockholms universitets lärarutbildning. Jag tycker att citatet är en utmärkt illustration av hur världsfrånvänd och esoterisk skolforskningen kan vara. 


Metodologiskt utgår arbetet från feministiskt inspirerad
diskursanalys, dekonstruktiv och performativ metodologi i relation
till den första och andra artikeln och diffraktiv och intra-aktiv metodologi i
relation till den tredje artikeln. Resultaten visar exempel på hur lärarstudenter
konstituerar matematisk subjektivitet genom komplexa nätverk bestående
av sociala relationer, lärandeteoretiska och genusrelaterade diskurser, materiella
praktiker, tid och rum. Deltagande i estetiska, interdisciplinära lärandepraktiker
förändrar studenternas förståelse av sina matematiska subjektiviteter
på avgörande, om än inte alltid på förväntade eller okomplicerade, sätt.
I förskjutningen från ett diskursivt och performativt sätt att förstå matematisk
subjektivitet till ett agentiskt realistiskt vidgas förståelsen av subjektivitetsprocessen
till att också omfatta tingen, materialen och miljöerna.

6 kommentarer:

  1. Jag undrar om citatet är värt en kommentar överhuvudtaget (men det är bra att du upplyser om detta). Det är inga överraskningar att inom både pedagogik och didaktik förekommer en hel del oreflekterade ”begreppsutspottningar”. Vad gäller detta citat är det alldeles uppenbart att fokuset ligger på begreppsproduktionen istället för den konkreta meningsuppbyggnaden. Jag är ändå nyfiken om att se hur resten av uppsatsen ser ut.

    Ska man dock välja ett representativt begrepp som indikerar på sin egen motsägelse så är performativitet ett bra exempel: ”Att redogöra explicit för något som man ska hålla tyst om...”

    ”Diskursiva” hälsningar

    konstantin meleounis

    SvaraRadera
  2. Det år långt ifrån alla doktorsavhandlingar som använder sig av det här sättet att skriva (hur jag nu skall uttrycka det). Men, jag vet vem som har skrivit den, samt vilken handledare som doktoranden har haft. Handledarens egen doktorsavhandling vad gäller den teoretiska delen är mycket svårgenomtränglig om man inte är en del av den traditionen. Och här kan man ställa sig frågan vem man skall skriva till, traditionen, betygsnämnden eller andra. För egen del skriver jag till dom som inte är skolade inom det jag skriver om, vilket jag fått lite kritik för. Men den tar jag... :) Jag vill bli läst och förstådd.

    SvaraRadera
  3. Ifall man inte är väl skolad i skolforskningens begreppsapparat så tappar man nog sugen redan efter denna harang och känner sig ganska blåst. En sådan mängd ord som alla egentligen skulle göra sig förtjänta av en större egen analys innan helheten kan bli åtkomlig.

    Det finns tydligen en matematikprofessor Tor Aulin på Chalmers som tvingas lämna sin tjänst efter att ha kommit med beska kommentarer om några feministiska debattörer. Du är väl pensionerad så att du inte behöver bekymra dig.

    SvaraRadera
  4. Innebär sista meningen att läraren lämnar katedern och
    läroboksräknandet till förmån för mer laborativ matematik?
    Heidegger.

    SvaraRadera
  5. Låtsasdoktorn ovan kan ju testa sin diskurs praktiskt genom att ta ett vikariat i en åk 8 någonstans. De idioter som läst mer av dessa skitkurser i pedagogik än man (hen) var tvungen att göra under lärarutbildningen är alltid värdelösa i klassrummet, psykiskt instabila och är vanligtvis en ångström från att gå in i väggen. He he, nu måste skolforskarna googla på "ångström".

    SvaraRadera
  6. Anna Palmer som skrivit avhandlingen (och gjort den forskningsinsats som ligger bakom) ska inte beskyllas för särskilt mycket illa i min mening. Ordvalen som klär tankarna är inte helt enkla, men på svenska och ganska intressanta. Undervisningen som objekt för forskning är något helt annat än forskning för undervisningens gagn, det begriper nästan alla, och det tror jag är ett medvetet val i detta fall.

    I min mening bör ansvaret för hur avhandlingen formuleras läggas på handledare och den akademiska miljö inom vilken avhandlingen producerats, dvs SU. Akademins tredje uppdrag, att nå ut med forskningen till den intresserade allmänheten, verkar ha hamnat just i tredje hand här.

    SvaraRadera