tisdag 10 maj 2011

RECENSION: KUNSKAPSUTVECKLINGENS FASER


Almén, L. (2011). ”Mind over Machine”. Presentation av en modell för kunskapsutveckling.
Didaktiskt Tidskrift, Vol 20, No 2, s. 85-93.

Lars Almén  ger en utmärkt sammanfattning av bröderna Dreyfus klassiker ”Mind over Machine. The Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer (1986).

Hubert och Stuart Dreyfus antar att det finns fem steg mellan nybörjarstadiet inom ett område (NOVIS) och expertstadiet. En schacknovis kan känna till reglerna, men kunskapen är kontextoberoende. På nästa stadium, AVANCERAD NYBÖRJARE, kan man t.ex. förstå när kungens position är utsatt. Kunskapen är situationsberoende. För den KOMPETENTe är ett visst läge på schackbrädet beroende av hur det såg ut innan sista draget. Den kompetentes övergripande strategi blir att slå kungen i stället för att skydda de egna pjäserna.
Den SKICKLIGE handlar på intution, som baseras på tidigare erfarenheter. Den skickliga spelaren måste ibland lämna intutionens omedvetna väg och medvetet studera den aktuella situationen. EXPERTen slutligen är helt uppslukad av spelet och utför sina drag genomgående omedvetet och intuitivt.

Det som ovan avses med intuition är inte något mystiskt utan högst rationellt. Intuition är summan av alla erfarenheter inom samma område, som gjort uppfattningen och handlingarna inom detta helt automatiserade och utanför viljans omedelbara kontroll..

Vad kan då dagens lärare få ut av Dreyfus modell? Jo, de visar att lärandet sker i stadier, som måste passeras i en viss ordning. I brödernas novis>expert-modell finns en inbyggd motsägelse: de tre första stadierna innebär att bygga upp nya kunskapsbitar. Men de två sista stegen innebär att intuition tas i bruk. Hur lär man barnen det?  Dreyfus menar nivåerna SKICKLIG och EXPERT måste lämnas åt eleverna/ungdomarna själva.

Lars Almén diskuterar även kritik mot Dreyfys linjära lärandemodell. Almén menar vidare att en viktig punkt är att man på högre nivåer främst måste kunna prioritera vilken kunskap som är viktig. Almén avslutar med att presentera av variant av bröderna Dreyfus modell.

Alméns genomgång är, som redan sagts, ambitiös och bra och kan rekommenderas. Det som kanske förvånar lite, när man alltmer ofta för fram begreppet intuition är att en hel del forskning saknas. Både i Europa och i USA har omfattande forskning om subliminal perception ägt rum. Man har på ett övertygande sätt bevisat att människor, åtminstone för kortare perioder, omedvetet reagerar på stimulering och information, som de inte kan uppge att de uppfattat med sinnena. I Uppsala har man på detta sätt lyckats att på sublimal väg skapa ”konstgjorda” fobier. Det är helt klart att detta omedvetna, automatiska intag av information skapar inlärning, vilken ju kan sägas vara baserad på icke medvetet erfarna erfarenheter.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar